I dagens GP läser jag en artikel om Miljöminister Andreas Carlgrens kritik mot riksrevisionens rapport om skattebefriade förnybara drivmedel. Riksrevisionen menar att det kostar alldeles för mycket att skattebefria förnybara drivmedel, såsom biogas, etanol och dme. Det kostar ca 2 miljarder och reducerar endast utsläppen med 1%. Men varför väljer revisionen att endast fokusera på klimatperspektivet?
Tillväxt, hållbar utveckling och den faktiska situationen där vi kraftigt ökar den inhemska produktionen av drivmedel.
Carlgren menar att riksrevisionen ser för smalt på frågan. Jag kan bara hålla med, och det är sannerligen tur att riksrevisionens författare är revisorer och inte ambitiösa politiker med sikte på framtiden.
Det är inte ofta en revisor talar om en quick-fix av stora samhällsproblem, och man kan inte förvänta sig snabba och enkla lösningar i varje situation där målsättningen är att fasa ut oljan. Om det tar över 30 år att fasa ut oljan från fjärrvärmenätet, så kan vi se fram mot en lika lång period för transportsektorn.
För att förstå utvecklingen av förnybara drivmedel så måste man ha ett forsknings- och utvecklings perspektiv för ögonen. Vilka svårigheter uppstår på en ny marknad?
Jag har arbetat med biogasfrågor i ett antal år, och de till antal hinder och oförstånd för branschen har varit många.
Vem ska producera?
Kostnader för produktionen?
Finns det en marknad?
Hur ska gasen nå konsument?
Om konsument inte är trygg med leveranserna pga bristande
tillgång till back up av naturgas?
Utveckling av produktionsmetoder?
Infrastruktur och lagring?
Konkurrens med sibylla i detaljplanen vid uppställning av ny tankstation?
Det finns så många frågor som måste lösas, steg för steg i arbetet med en hållbar transportsektor. När politikens ambition är att stödja produktion med skattebefrielse så handlar det om att ge en viss ekonomisk frihet till livsviktig utveckling, istället för att erbjuda en flora av riktade ekonomiska stöd.
Andreas Carlgren har rätt i sin kritik, och jag kan bara upprepa min glädje över att det är visionära och handlingskraftiga politiker som ställer upp målen och ger vissa verktyg, och inte författarna till den ytterst smala revisionsrapporten.
Läs Andreas Carlgrens artikel genom att klicka här.
Läs riksrevisionens kritik på DN genom att klicka här:
Tack Andreas för ditt engagemang och beslutsamhet!
Bilden kommer ifrån regeringen.se och fotograf är Johan Ödmann.
4 kommentarer:
Centerns intresse för etanol beror på att energiministers rådgivare är styrelseledamot i ett svensk etanolföretag och delägare i ett företag som ska exploatera Afrikas jordar för etanolframställning, samt är delägare i ett bilföretag som säljer etanolbilar. Se Expressen igår: http://blogg.expressen.se/opinionsbloggen/entry.jsp?messid=650273
Bosse, jag förstår att det känns lockande att smått cyniskt söka samband och relationer mellan representanter i bolagsstyrelser och politiken.
Det är dock inte särdeles mäkligt. Relationer mellan politikens företrädare och personer i näringslivet är vanligt. Sverige är ett litet land.
Vill du ägna dig åt att leta relationer mellan personer i företag och politik så kommer du hitta många exempel, inom flera politikområden.
Jag är kritisk mot hanteringar av vissa delar i svensk etanolsatsning. Därmed inte sagt att etanol är ett dåligt drivmedel.
Mitt perspektiv på Carlgrens uttalande och riksrevisionens rapport är utifrån biogasens horisont.
Biogasen har under ett antal år fått stryka på foten till förmån för ensidiga satsningar och regeländringar med etanolen som utgångspunkt.
Det är också därför som jag vurmar för teknikneutrala lösningar och satsningar från politiken.
Att skattebefria produktionen av förnybara drivmedel är en viktig nyckel för att hålla produktionskostnaden nere och därmed kunna utmana den billigare produktionen av bensin och diesel.
Det är en förutsättning för omställning i transportsektorn i ett antal år framöver.
Jo, visst finns det knytningar hit och dit, det är jag högst medveten om efter ett par år i regeringskansliet.
Men att satsa på ett bränsle som höjer bränsleförbrukningen med 30-40 % (E85-bilar) och 60 % (etanolbussar) tycker jag inte är ett lockande framtidsscenario. Att det sedan visat sig att E85-bilarna körs mer än andra typer av bilar och dessutom alltid körs på en blandning av bensin/etanol 15-25 % och ofta på ren bensin gör det knappast bättre.
1,7 miljarder av kommunala medel riskerade i etanoläventyr bl.a. i Afrika, Polen och Ungern tycker jag är helt sanslöst. Lägg därtill att samma kommunala företag också fått miljonbidrag av Energimyndigheten och Vinnova.
http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.2501312-nya-miljoner-till-sekab-
Mvh
Jag försvarar inte etanolsatsningar i Afrika.
Marknaden har tydligt visat vad man tycker om Sekabs etanolsatsningar i Afrika.
Om du frågar mig om etanolens användningsområde, så borde man tillverka plast och inte använda etanolen som drivmedel till fordon.
Skicka en kommentar